Craft By Raldén

Att måla föreställande har alltid varit det enklaste gör mig. Jag har provat att försöka måla abstrakt vid flera tillfällen men inte riktigt känt mig nöjd med resultatet. Även om jag kan njuta att andras abstrakta konst. När jag började att måla i olja för många år sedan var jag därför mycket inspirerad av de gamla renässansmålarna, deras stilleben och framför allt vanitas. Vanitas kommer från latinet och betyder fåfänglighet eller tomhet. Målningarna är en påminnelse om livets förgänglighet och innehåller mycket symbolism. Jag är inte alls någon expert på området, men tycker om uttrycket, det passar mitt sätt att måla. Eftersom jag kommer från Västergötland är jag van vid ordvitsar och att leka med betydelser, detta var en slags förlängning in i målningen.

Till vårt ”finrum” med stora matsalsbordet ville jag därför måla en tavla som vid första anblicken föreställde ett dukat bord, men vid närmare betraktelse skulle man lägga märke till ett förfall. Jag sköte kunskap om olika vanitasmotiv och vanliga symboler och funderade på hur jag kunde använda dem i min tavla. Sedan kom arbetet. Det var en långsam och prövande process. Jag lärde mig massor om oljetekniken och mitt eget skapande. Efter 60 timmar var tavlan klar.

Det viktigaste jag lärde mig efter arbetet med den tavlan var, förutom alla tekniska lärdomar, att processen var mer tillfredsställande än att ha målningen klar. Missförstå mig inte. Jag ser på tavlan varje dag och är nöjd med den, nu hänger den inte längre i ett matrum då vi bytt lägenhet. Men det var själva känslan av att lösa problem för problem, att bli klar med delar av motivet och känna mig nöjd med resultatet, som gav mig tillfredsställelse. Det var som om två utrop kommer nästan samtidigt. Jag klarade det! Var är nästa utmaning?

Jag läste Mihaly Csikszentmihalyis bok ”Flow” för många år sedan och förstod att det var det jag kände. När jag målar så befinner jag mig oftast i flow. Det är en perfekt balans mellan svårt och lätt som gör att jag utvecklas som människa och känner en tillfredsställelse med att bara vara.

Att få uppskattning från andra är naturligtvis också roligt, särskilt när den är ärligt menad. Det ger en bekräftelse av att det jag känner stämmer med vad andra anser. Visst är det knepigt att vi behöver det, men så är det nog för alla människor, en känsla av att bli sedda och lämna någon slags avtryck.